Komponenter

Händerna på med HPs Mini-Note-nätbok

One Netbook A1 mini laptop for engineers (full-sized Ethernet and Serial ports)

One Netbook A1 mini laptop for engineers (full-sized Ethernet and Serial ports)
Anonim

Hewlett-Packards 2133 Mini-Note kan hamna som det bästa valet bland hela mini- bärbara datorn eller netbook, den kategori av enheter som meddelats hittills.

Och personer som är intresserade av enheten kommer att betala för det. HPs Mini-Note är den dyraste netbook jag har testat hittills på NT $ 25,900 (USD 844) i Taiwan för premiummodellen som körs på Microsoft Windows Vista Business.

För mycket mindre pengar kan du få mycket mindre kraftfull mini-notering. Priserna börjar vid US $ 499 för en mini-note som körs på SuSE Linux Enterprise Desktop 10 från Novell, ett 3-cells litiumjonbatteri och en 4G byte flashminne modul för lagring. Och det finns konkurrerande nätböcker som är ännu billigare än den billigaste Mini-Not, som Acer's Aspire One, som jag hittade för NT $ 13 500 (440 USD) på en butik i Taipei.

[Vidare läsning: Vi väljer för bästa PC-bärbara datorer]

HP erbjuder en mängd olika Mini-Note-modeller till olika priser och program. I Taipei säljer en med SuSE Linux och en 120G byte hårddisk (hårddisk) för NT $ 17,900. Företaget erbjuder även Mini-Notes med Windows Vista Home Basic OS, ett med Windows XP tillgängligt endast i Kina och FreeDOS.

Men det här är en situation där du verkligen får vad du betalar för.

Mini-noten är tillverkad av aluminium och är den mest professionella nätboken jag har sett hittills, en mini-bärbar dator som går bra. Det gör många saker som en netbook ska fungera bra, för en mobil enhet som riktar sig till surfare på Internet.

Den robusta byggnaden av Mini-Noten kommer att bidra till att begränsa skador från droppar, som kommer att hända oftare med en mobil enhet än en som sitter på ett skrivbord hela dagen.

Aluminiumsfinishen ger inte heller betydande vikt, med bärbara datorer i HPs Mini-Note-serie, som sträcker sig mellan 1,2 kg och nästan 2 kilo för toppmodellen med ett 6-cells litiumjonbatteri som jag testade. Den lilla enheten är 255 mm vid 165 mm och 33 mm tjock.

Skillnaden i aluminiumbyggnaden jämfört med andra netbooks, såsom Eee PC från Asustek Computer of Taiwan, är slående. De flesta netbooks som hittills lanserats tycks använda lätta plastmaterial som deras yttre täckning, en stor skillnad från Mini-Note när det gäller känslan.

Kvaliteten på 8,9-tumsskärmarna på Mini-Notes är utmärkta, med 1280 med 768 pixlar upplösning. Den trevliga skärmen kompletterades med anständiga talare på båda sidor. Det var den typ av enhet som du kunde titta på en film på.

Mini-Noten som jag testade kördes på en 1,6 GHz C7 M ULV-mikroprocessor från Via Technologies, hade 2G byte av DRAM, en 160g byte hårddisk (hårddisk), kunde ansluta till Internet via en Ethernet-port eller trådlöst på WiFi 802.11a / b / g.

Det hade också en webbkamera och Bluetooth 2.0, den trådlösa tekniken för filöverföringar och andra användningsområden.

Boot-up tiden är ett område som Mini-Not misslyckades med att matcha sina rivaler. Den Vista-baserade netbooken tog över 60 sekunder att starta upp, den långsammaste av alla enheter jag har testat hittills. Aspire-enheten körs på ett Linpus Linux Lite OS, däremot uppstartad på bara 12 sekunder.

Andra applikationer verkade också ta mer tid att starta upp och köra. Jag kom ifrån rättegången, oumbärlig med tanken på att använda Windows Vista för netbooks. Komponenter som mikroprocessorer i netbooks är mycket mindre kraftfulla än på en vanlig bärbar dator eller skrivbord. På nätböcker som jag har provat med Linux-operativsystem eller Windows XP har mjukvaran varit i allmänhet snabbare och mjukare.

Mini-Noten utgör det felet i andra områden.

Det stora tangentbordet på Mini-Noten var bland den trevligaste jag har använt. HP krympte tangentbordet till 92 procent av normal bärbar datorstorlek men behöll några av de viktigaste funktionerna som gör skrivning enkelt, till exempel mellanrum mellan tangenter så fingrarna vet när de har lämnat en nyckel för att slå en annan.

Jag kunde skriv bekvämt utan fel på tangentbordet.

Några av de tangentbord som jag har använt på rivaliserande netbooks har inte fungerat så bra, och det är inte raketvetenskap. Intels ClassMate PC, utformad för att vara så billig som möjligt för distribution till skolbarn i utvecklingsländer, har en av de bästa downsized tangentborden jag har använt. Hemligheten med en bra tangentbordsdesign verkar vara upphöjda nycklar, istället för platta nycklar och mellanrum mellan nycklarna. Det är allt ClassMate-tangentbordet gör och det är mycket mindre än de flesta tangentbord som används på netbooks.

Andra saker gör det också enklare att skriva, för dem som planerar att använda det för många e-postmeddelanden, meddelanden eller skrivningar.

6-cells batterierna på dessa enheter gör det enklare att skriva genom att höja tangentbordet och skärmen. Avvägningen är att 3-cells batterier gör enheten smalare och ljusare.

Höjer mina händer lite ovanför tangentbordet, i motsats till att vila mina palmer eller handleder på utrymmet framför tangentbordet som jag gör på min vanliga bärbara dator (IBM ThinkPad), hjälper också till att göra skrivning enklare på en netbook. Men det blir tröttsamt.

HPs produktchef Phil Devlin påpekar också att Mini-Note-tangentbordet är spillresistent, en annan bra funktion för en mobilenhet som kan hitta sin väg in i en kafé. Sprittålig, säger han, menar inte spillskydds.

HP beskriver Mini-Note som "Small but Mighty" på sin webbplats, och jag kunde inte hålla med mer. Det är elegant, robust och lätt att skriva på.

Men det är en enhet där de stora nackdelarna, den stora prislappen och långsam uppstart och körtid med Vista verkligen gör ont. Netbooks borde vara billiga och springa fort, och några rivaler till mini-noten som använder XP eller Linux-operativsystem är bättre på det.