Krigsbryggning över svenska bredbandsstöd

Den svenska regeringen - åtminstone en del av det, men vi kommer tillbaka till det senare - försöker få en andra omgång bredbandsbidrag från marken. Förslaget kräver att cirka 7,3 miljarder kronor investeras för att förbättra täckningen i glesbygdsområden.

Staten kommer att lägga upp 3 miljarder kronor och kommuner, E.U. Strukturfonderna och operatörerna kommer till stor del av resten.

Det finns cirka 145 000 invånare och 39 000 företag i de glesbefolkade områdena i Sverige utan tillgång till bredband, motsvarande 10 procent av befolkningen och 12 procent av företagen i dessa områden, enligt den statsfinansierade utredningen "Bredband till hela landet", som också fungerade med det nya förslaget.

Under den första omgången investerade staten cirka 4 miljarder kronor mellan 2001 och 2007. Fel som gjorts (konkurrens på lika villkor var inte säkerställd och bristen på övervakning), men investeringen hjälpte Sverige att nå en penetration på 28,3 procent vilket ger den en åttonde plats i världsrankningen enligt Europeiska kommissionens 13: e lägesrapport om den gemensamma Telecom Market, som släpptes i mars. Ganska otroligt med tanke på att Sverige inte är exakt en fullsatt plats.

Men alla typer av statliga subventioner lockar kontroverser, även i Sverige. I det här fallet har mycket det att göra med hur första rundan användes. Tjugotvå procent av finansieringen gick till TeliaSonera och Teracom (som var på repen). Staten äger 37,3 procent av TeliaSonera och hela Teracom. Det kan inte uteslutas att pengarna har snedvriden konkurrensen, enligt Konkurrensverket.

Det är också fråga om hur den nya rundan ska användas och betalas. Kommunerna är inte exakt galna om att behöva finansiera en del av det. National Financial Management Authority tycker inte om att använda medel från frekvensauktioner, och stadsområden vill ha en bit av cirkeln också.

Om det inte var Det finns inte tillräckligt med rapporter om en rift inom regeringen själv. Åsa Torstensson, kommunikationsminister, vill ha den nya rundan, men finansdepartementet under ledning av hästsvansdräkt Anders Borg vill att det ska gå.

Så det blir definitivt intressant att se vad som händer nästa men det kommer vara ett uppförsbacke. Det bör naturligtvis finnas regler som bestämmer vad regeringen kan och inte kan betala för och för mig finns det två hållbara alternativ: en byggnad av fiber och mobilt bredband med frekvenser nedan 1 GHz. Tillsammans gör de en perfekt kombination. Fiber är den enda tekniken som kan hålla sig till dagens bredbandsbehov och framtida, och med låga frekvenser för mobilt bredband ger oslagbar täckning. Alla nät ska vara öppna för alla som vill erbjuda tjänster på lika villkor.

I slutändan kommer allt till att bredbandsanslutning är lika mycket som vatten, el och vägar, och för mina pengar är det. Så jag hoppas att Sverige får en annan runda bredbandsbidrag, som jag hoppas kommer att användas klokt.